Kuvaszens ursprung och raspresentation

URSPRUNG

Magyarerna sägs ha varit såväl krigare som nomadiserande herdar.
Det var i första hand hos de senare kuvaszen tjänade, men den var effektiv också som vakt runt
häst- och boskapshjordar. Historiken förtäljer att den under senare medeltiden användes
vid jakt på björn, varg och vildsvin.
De rovdjur och tjuvar som utgjorde det främsta hotet för tamdjur angrep företrädesvis nattetid.
Storlek och styrka, mod och dristghet kännetecknade vakthundarna, men också den vita färgen.
Ljus päls gjorde det möjligt för herden att skilja sin hund från fienden.
Samarbetet mellan en liten kvick vallhund i samarbete med stor vit vakthund går igen över hela världen.
Kuvaszens närmaste släktingar är den italienska maremmano abruzzese, slovakisk kuvasz och
polski owczarek podhalanski. De är samtliga hundar med en mankhöjd runt 70 cm, vit päls, trekantiga
hängande öron, mörka ögon, svans med fana.
Likheterna raserna emellan är ibland så stor att det är ytterst svårt att kategorisera dem. Skillnaden
mellan två individer kan vara större än mellan hundar av två raser. Kategoriskt för den ungerska
kuvaszen är dock den vågiga/halvlockiga pälsen. Ungersk kuvasz och slovakisk kuvasz lär ha varit
samma ungerska ras ända fram till det dåtida Tjeckoslovakiens självständighet 1918, när man tog
itu med att avla isär dem. År 1965 fick den slovakiska kuvaszen egen standard och status som
självständig ras.

De äldsta bevarade skrifterna som omtalar kuvasz som individuell ras är författade på 1500-talet.
För kuvaszens del har de främmande inslagen under århundradenas gång varit få. De inskränker sig
förmodligen till bidrag av turkiskt herdehundsblod under tiden för den turkiska ockupationen under
1500- och 1600 talet.
Ordet kuvasz kan ha sin etymologiska tillhörighet i det sumeriska uttrycket Ku Assa, "hästhund".
En annan teori förfäktar likheten med det slovaksiska ordet för "lyssna" - "cuvac" som ju är påfallande.
Rasens första standard skrevs 1905. I och med det påbörjades också registrering av hundar och ett
målmedvetet avelsarbete. Ganska snart kom rasen att exporteras till flera länder på kontinenten och
till USA.
Andra världskriget dränerade den ungerska kuvaszstammen i sådan utsträckning att man vid krigs-
slutet befarade att rasen för alltid gått förlorad. Genom stora ansträngningar samlade man ihop de få
hundar som stod att finna. Dagens kuvaszbestånd härstammar från de sammanlagt ca 30 hundar man
hittade.
År 1969 kom den första kuvaszen till Sverige. Det var den ungerske läkaren Tibor Buzàdy, vid tiden
bosatt i vårt land, som importerade en hanhund. Året efter importerades en dräktig tik, som i
karantän födde tio valpar. Dessvärre avled hon strax efter valpningen, men en av döttrarna kom att
bli hela 14 år gammal.

STANDARD I KORTHET

Kuvaszen skisseras i standarden som en stor hund som ger intryck av ädelhet och styrka. Den ska
ha stark, harmonisk byggd kropp med kraftig benstomme som inte får vara för grov. Hunden får inte
framstå som klumpig. Bröstkorgen är djup, buklinjen stramt uppdragen och kroppen något längre än
höjden vid manken. Det är viktigt att könsprägeln är tydlig, hanen ska vara större (71 - 75 cm, tiken
66 - 70 cm), ha mer muskelmassa, rejälare benstomme och större huvud.
Huvudet är kilformat och dess proportioner ger det typiska kuvaszuttrycket som utstrålar en
kombination av vänlighet och styrka. Därtill bidrar i hög grad de mörka ögonen och den alltid
svarta pigmenteringen av nosspegel, ögonlocksränder och läppar. Öronen är högt ansatta, trubbigt
V-formade och burna hängande med inre kanten intill kinden. Svansen ska vara lågt ansatt och det
är inte önskvärt att den bärs över rygglinjen ens i rörelse. "Glada" svansar är vanligt i rasen och har
ökat i takt med att hundarna blivit öppnare och frimodigare. Kuvaszens päls är vit eller elfenbensfärgad,
består av grovt, vågigt/halvlockigt täckhår och finare underull. Pälsen är kort och slät på huvud, öron,
tassar och benens framsidor. Pälsvården är enkel, en urkamning med jämna mellanrum är vad som
fordras. Kuvaszen fäller däremot mycket, och de vita håren syns överallt.

KUVASZEN SOM FAMILJEHUND

Rasen har alltid uppskattats för sitt mod och sin vaktinstinkt. Egenskaper som fortfarande i högsta grad
finns hos de flesta kuvaszer. Utan att uppmanas därtill tar hunden sig an uppgiften att hålla hus och hem
under strikt kontroll. Ingen slipper in på tomten  som inte har där att göra. Kuvaszens utseende kan
bedra. Stor, mjukpälsad, kramgo med mörka, kloka ögon ser den snäll och beskedlig, snudd på
loj ut. Men den är ingen jättenalle och den som köper en kuvasz ska vara medveten om vad som
fordras av uppfostran.
Redan från tidig ålder finns en viss försiktighet hos kuvaszvalpen. Ju mer tid och energi uppfödaren
lägger ner på att kela med den och låta den vänja sig vid alla de ljud och upplevelser som ett normalt
hem bjuder på, desto lättare får sedan valpköparen. Redan som späd ska valpen känna att människan
är dess bästa vän. Så snart valpen lämnat uppfödaren är den den nya ägarens sak att fortsätt
"utbildningen".
Självständig
Kuvaszens ursprungliga arbetsuppgifter förutsatte hundar med förmåga till självständigt arbete.
Också dagens kuvasz anser sig klara många situationer på egen hand. Har den något roligt för sig,
eller vad den anser viktigt, kan den vara stendöv inför ägarens rop.
Rasens egensinne ledde till en del missförstånd vid den svenska introduktionen. Eftersom den
klassades "working dog", i den ungerska standarden standarden framhållen som "skyddshund", med
en helt annan innebörd av ordet än den vi lägger i det, ställdes ibland felaktiga förväntningar. Ganska
snart blev det uppenbart att kuvaszen inte var någon hund som passade för svenska former av
brukshundarbete. Den är alltför självständig, alltför ointresserad av att omedelbart tillmötesgå minsta
fingerknäpp. Den har ingen uthållighet i att upprepa moment om och om igen utan ledsnar snabbt.
Det finns visserligen någon kuvasz som erövrat lydnadsprovsdiplom, men vill man satsa på större
framgångar inom lydnads- och bruksprov finns det lämpligare raser att välja.
Kuvaszen är gärna en familjehund som trivs med att delta i ett lagom aktivt vardagsliv. Den bör få leva
med sin familj, inte avskild och åsidosatt.

EN KUVASZ DRESSERAR MAN INTE, DEN LÄR MAN SIG FÖRSTÅ.
(gammalt ordspråk)

Vaktinstinkt
Kuvaszens vaktinstinkt är de facto en egenskap ägaren måste hantera på rätt sätt. Att vakta hönsen
på gårdsplanen, eller barnen i trädgården, kan vara lagom avancerade uppgifter. Lugn, sansad och
vänligt konsekvent uppfostran ger hundar utan negativa förväntningar på människor. I Ungern har man
tidigare gjort tvärtom i syfte att öka hundarnas skärpa. En misshandlad och misskött kuvasz kunde bli
mycket farlig. Den gav inga varnande morrningar utan högg direkt. Det är lätt att förfasa sig över
ungersk hunduppfostran och hundhållning, men de ska ses i sitt sammanhang. Ungern har varit ett
utsatt land, att kunna försvara sig och sin egendom har varit en livsnödvändighet. Numera hålls
hundarna annorlunda, inte minst för att en del av dem ska vara tama och hanterbara nog att gå på
export eller visas på utställning.
Vaktinstinkten finns i alla hundar, nedärvd sedan generationer. För en kuvasz är det inte givet att en
främmande har ärligt uppsåt. Den släpper inte okända människor innanför grinden och dess
kroppsspråk går inte att misstolka. Så snart matte/husse tar över ansvaret och signalerar att allt är OK,
slappnar hunden av. En gäst som stannat över natten är närmast automatiskt inkluderad i familjeflocken.

Favoritplatsen för en sann kuvasz är tomtens högsta punkt, där den kan ligga i timmar och bevaka
omgivningen. Den kan verka slö, men så fort något händer vaknar den till liv.

BOSKAPSVAKTARE

I sitt hemland används kuvaszen fortfarande mestadels till det den en gång var ämnad för.
Hos oss har kuvaszen oftast varit en familjehund som på sin höjd vaktat familj och egendom.
Men nu när varg och andra rovdjur breder ut sig, väcks nu intresset för kuvaszen som boskapsvaktare.
Många har en förutfattad mening om hur en hund ska växa upp för att passa som boskapsvaktare.
Den ska växa upp tillsammans med de djur den ska vakta, och ha så lite mänsklig kontakt som
möjligt. Det förstnämnda är en förutsättning för att få en väl fungerande boskapsvaktare, men det
sistnämnda anser jag och fler med mig vara felaktigt.

Här kan du ladda ner Viltskadecentrums broschyr som handlar om boskapsvaktande hundar.

Inom kort kommer vi även att lägga upp annat material om detta, framför allt som handlar om hur
man går tillväga för att även kunna ha en bra mänsklig kontakt med hunden.